64 %...

har just spenderat några timmar i telefonen med elin, å pratat om livets alla möjliga vändningar! livet är inte alltid en dans på rosor, de finns nog inte en människa som gått ignom livet utan nån motgång....

vet inte va min tid här i usa har gjort med mig, men jag lyssnar på musik nu, som va som pesten för mig när jag va hemma... men som nu är riktigt bra.... kan de bero på att man lever i en stad där 64 % är mörkhyade? att de flesta man ser är mörka, ist för vita... mycket av musiken som spelas är hip hop å r'n'b...

förutom de, så tycker jag inte att jag förändrats så mycket, men jag vet inte... träffar juh mig själv varje dag :P haha... visst kanske man har mognat å så, men förändrats... nääää....