Oh, her eyes, her eyes make the stars look like they're not shining.
Her hair, her hair falls perfectly without her trying.
She's so beautiful, and I tell her everyday.
Yeaaa. I know, I know when I compliment her she won't believe me.
And it's so, it's so sad to think that she don't see what I see.
But everytime she ask me 'Do I look okay?' I say...
When I see your face (face, face) there's not a thing that I would change.
'Cause you're amazing just the way you are.
And when you smile (smile, smile) the whole world stops
and stares for a while.
'Cause, girl, you're amazing just the way you are.
Yeaaa!
Her lips, her lips I could kiss them all day if she let me.
Her laugh, her laugh she hates, but I think it's so sexy.
She's so beautiful, and I tell her everyday.
Ohhh, you know, you know, you know, I'd never ask you to change.
If perfect's what you're searching for then just stay the same.
Sooo don't even bother asking if you look okay, you know I'll say...
When I see your face (face, face) there's not a thing that I would change.
'Cause you're amazing just the way you are.
And when you smile (smile, smile) the whole world stops
and stares for a while.
'Cause, girl, you're amazing just the way you are.
The way you are.
The way you are.
Girl, you're amazing, just the way you are.
When I see your face, there's not a thing that I would change.
'Cause you're amazing just the way you are.
And when you smile, the whole world stops and stares for a while.
'Cause, girl, you're amazing just the way you are.
På en avdelning på ett sjukhus i Skottland fans en gammal dam, som inte såg ut att intressera sig för omgivningen utan bara satt och stirrade ut genom fönstret. När hon va död, fann man denna dikt bland hennes papper!
Vad ser ni, systrar, vad ser ni säg?
Tänker ni inom er när ni tittar på mig
”En knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick,
osäker om vanor med frånvarande blick,
som spiller ut maten och inte ger svar, när ni muttrar om henne som aldrig blir klar”.
Som inte ser ut att märka vad ni gör
och ständigt tappar käppen och inte ser sig för,
Som viljelös låter er göra hur ni vill
med matning och tvättning och allt som hör till.
Är de så ni tänker, när ni ser mig, säg.
Öppna ögonen, systrar, titta närmare på mig.
Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still
Som gör vad ni ber mig och äter när ni vill.
Jag är ett tioårsbarn med en far och en mor,
som älskar mig och min syster och min bror.
En sexton års flicka, smäcker och grann
med drömmar att snart få möta en man.
En brud nästan tjugo – mitt hjärta slår volt
vid minnet av löften jag givit och hållit.
Vid tjugofem – nu har jag mina egna små,
som behöver mig i hemmets lugna trygga vrå.
En kvinna på trettio, mina barn växer fort
och hjälper varandra i smått och i stort.
Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut,
men maken är kvar och glädjen är ej slut.
Vid femtio kommer barnbarnen och fyller upp vår dag,
åter har vi småttingar min älskade och jag.
Mörka dagar faller över mig, min make är död,
jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.
De mina har nog av att ordna med sitt,
men minnet av åren och kärleken är mitt.
Naturen är grym, när man är gammal och krokig,
får den en att verka en aning tokig.
Nu är jag bara en gammal kvinna,
som sett krafterna tyna och charmen försvinna.
Men inuti denna gamla kropp, bor ännu en ung flicka.
Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta
Jag mins min glädje, jag mins min smärta
och jag älskar och lever om livet på nytt,
Jag tänker på åren, de allt för få som flytt
och accepterar kalla fakta, att inget kan bestå.
Om ni öppnar era ögon, systrar, så ser ni ej
bara en knarrig gammal gumma.
Kom närmare, se MIG!!!
