ojojoj..
ikväll har jag haft massa minnes bilder fån saudi...
mitt å malin toreges liv där nere....
när vi lekte "dover cale", åkte kana (nakna) på golvet i omklädningsrummet, när malin skriker över hela klubbhuset att "vi ska ut å käka tabletter" (mini m'n'ms) till mig som står på andra sidan, å doktorn satt där inne... när vi käka spagetti å glass med händerna, hur vi cyckla över hela compounden, när vi satt i klubbhuset å kolla på galenskaparna... "vem i helvete eeeeee du...." fy va vi skratta... å inte va vi gamla heller... när vi (skulle) sova i pappas lilla hus, som han hade när vi inte va där... kolla på Mr. Dundee, men inte våga sova själva sen, så gunnar fick komma å hämta oss...
sommaren när även natalie å adam va nere... tarzan, musen å mario, kockarna på algamaz, undra va dom gör idag... malin å sockerlådan, en vithårig filipinare, smilet, möterna i trappan vid gaten när alla papporna kom hem från jobbet, å alla barn rusa fram till bilen för att få köra (iaf styra ratten) från gaten till parkeringen... å de va (nästan) alltid jag å mamma som satt sisst kvar :P å flygbolaget saudi aggmul...
vintern när bröderna lundin va nere, å syrran hoppa från 3:ans trampolin... när tomten gömde sig i frysen, å jag å syrran va toksjuka... rucklet till pepparkakshus å den röda vattenkranen i köket...
första sommaren, på SPF, med sally... från sydafrika... när jag fick min cyckel... den vart välanvänd =) hur vi for upp å ner till stallet, bada i lilla polen å inte förstod ett skit vad den andre sa, men roligt hade vi...
när vi hade kört till jidha, som låg många timmar bort... för att lämna syrran vid flyget...å bilen pajja på väg hem... hur vi hamnar på nån öde bensinmack, de va 45 garder ute å varmt som fan.. bilen kunde dom inte fixa, så vi va tvugna att vänta på att nån kom å hämta oss, vilket skulle ta en evighet.. mamma å jag fick lov att vänta (ensamna) hemma hos en av dom som jobba på macken, ett vit kalt rum, på kanske 15 kvm, med fyra madrasser å en liten tv... tacka gud för att game boy finns... :P tur jag inte va gammal nog att veta vad som kunde hända... 9 år som jag va! men jag minns tydligt den röda subban, med tonade rutor som kom å hämta oss....
när jag å.. hm.. minns inte va han heter... men iaf när vi vann boulturneringen... de va häftigt... va kan jag vart... 11... 12...? de vart nån stor boulturnering som nästan alla som bodde på compounden va med på.. de gamla stofilerna, smurfen å osten tex, som spelat hur många år som helst, å dessutom va "lärarna".. å vi som bara spelat två-tre kvällar i veckan under en sommar, både barn som vuxna... de va lottdragning om vem man skulle spela med, å jag vart livrädd för å hamna med "den stora hemska amerikanaren" (som knappt pappa förstod va han sa)..men jag hade tur.. göran hette han kanske... om jag inte missminner mig... :S stackarn, han kände nog att hoppet va ute när han hamna med en liten tösabit, å om jag ska va ärlig, trodde nog inge att vi skulle vinna... ... men han bet ihop, skulle visa mig hur jag skulle göra å allt, men jag lyssna då inte på honom, utan gjorde som jag ville... å nog gick vi vidare alltid... folk åkte ut som käglor, men vi vart kvar... =) å wipps... hade vi gått till final... tro de eller ej... å den vann vi... de är nog de största tävling jag nånsin vunnit.. å glad vart jag... sen vart de stor middag klubbhuset, prisutdelning å grejjer...
"klassresan" (hade privat lärare, bengt, en påsk tror jag de va när vi va nere å jag va ledig på tok för många veckor från skolan) å en klasskompis.... hehe... men de va hela skolan, från dagis till oss.. som ifa for på klassresa till röda havet... sen på helgen kom alla pappor ner... =) riktigt mysigt...
guldsouken (stavas??) iaf, ett stort ställe, med bara massa guldaffärer, guldhjälmen/kronan jag fick prova, men lågt guld hår... å då stod jag still som en porslinsdocka vill jag lova... våga knappt andas...
intercontinental hotel... middagen, rundturen i kunga å prins sviterna.. där nästan allt va gjort av äkta guld...
när vi vart ut i öknen, struttsfarmar å hur vi körde bil... mamma, jenny, å även jag... kvinnor fick inte köra bil! strängeligen förbjudet... så vi gömde håret i keppsar å jag vettigud va vi gjorde..
men ja, de va en tid vi aldrig kommer få tillbax... så länge man inte vandrar tillbax i minnet.. =) skulle kunna skriva tills imon om saker som hände där nere, på väg ner å på väg hem... men då skulle jag kunna skriva tills imon...
jag vet bara att jag hade väldigt roligt där, å att de gett mig minnen för livet! =)
ibland är de tur, att man som barn, inte vet vad världen kan ställa till med...
nu ska jag duscha.... å sen sova...